Ewis blogg

Lilla My satt på trappan o sjöng en av sina monotona regnsånger.
Hej, sa pappan. Jag är arg!
Det är bra, sa lilla My gillande.
Du ser ut som om du hade fått en lämplig fiende, det kan lätta upp saker och ting.                                                               
                                                      ur Mumintrollet av Tove Jansson

Hm..skulle nog behöva en fiende just nu...men den enda jag hittar är jag själv...
Varför har har jag så höga krav på mig själv när det stressar ihop sig? Varför bli jag så j*vla besviken när saker å ting inte blir som jag tänkt. Varför inte bara skita i alltihopa och sätta sig ner och göra något jag blir glad av istället? Jag hinner ju ändå inte med alla "måsten".

Så tänkte jag ikväll när alltför många saker på "att-göra-listan" fortfarande stod avbockade trots att jag farit runt som en tätting sedan jag klev upp klockan 06.15 i morse. Så nu gör jag det: sätter mig ner och gör något helt annat. Nämligen skriver ett blogginlägg för första gången på vääääldigt länge. Det var inte meningen att det skulle bli en gnällinlägg men ibland måste jag bara få ösa ur mig.

För att citera ett av mina tidigare blogginlägg:
"Det finns inga måsten. De skapar vi bara själva."
Men jag VILLE hinna klippa gräset ikväll, jag VILLE hinna plocka lite bär, jag VILLE hinna klippa min bror och jag VILLE en massa andra saker...men jag PRIORITERADE att dammsuga (två veckor sen sist...urk!), tvätta (inga rena sängkläder i reserv längre) och att få sonen i säng i tid (han gick nästan inte att väcka i morse).

Bara att hoppas nu att vädret håller i sig så att gräset kan klippas i morgon kväll och att fåglarna låter bli bären en dag till. Brorsans noja över att håret är tre millimeter för långt får han leva med till helgen, tror jag...