Håll för näsan!

Ta ett stadigt tag om näsan alla som hyllar Jante och hans lag för här kommer en massa skryt!


Igår var jag och dansade. Igen?! Ja, hittills har jag snittat en dans i veckan i år! Igår var det på Aveny till Perikles. En mycket lyckad kväll ur min synvinkel då det rådde överskott på dansanta herrar i jämförelse med antalet dansanta damer. Det innebar att hela min kväll fylldes av underbara danser med fantastiskt duktiga killar. Bara det höjde feel-good-känslan och fick mina mungipor att mötas i nacken. Men sedan händer en fantastisk sak. Precis när en av pauserna började kom dansgolvets duktigaste kille springande fram till mig. Han tillhör de där killarna jag inte tordats bjuda upp för att jag anser att han tillhör en annan "rang", to good for me. Jag har varit lite rädd att han ska tycka jag är en för "dålig" dansare och tycka att det är trist att dansa med mig. Nåväl, nu kom HAN fram till mig och frågar:


"Får jag dansa med dig sedan? Du ser ut att vara så duktig!"


WOW!!! Vilken känsla!

Efter pausen blev jag lite nervös...tänk om han skulle tycka att jag inte var så duktig som han trott? Dansade några danser med andra killar innan jag tordes söka upp honom. Den första dansen blev en snabb bugg. Hjälp! Killen är tävlingsdansare, misstänker jag, för som en Gud och är MYCKET duktigare än mig. Men han log mot mig hela tiden och skrattade glatt när jag gjorde några missar. Efteråt tackade han för dansen och stod kvar. Det är nu dags för kvällens sista dans. Jag frågade försiktigt om han tänkt dansa sista dansen med någon speciell eller om jag får göra det. "Absolut, så duktig som du är på bugg så misstänker jag att du är ännu bättre på fox eftersom du säkert foxat längre än du buggat!" Jag smälte nästan till en blöt fläck av detta beröm och de närmaste minuterna är som en dröm. Den perfekta dansen där det känns som om vi smält ihop till en å samma person i perfekt samklang.

Efteråt fick jag mer beröm men jag kommer inte ihåg vad han sa för jag var helt upprymd. När jag en stund senare står och pratar med en av hans kompisar kommer han fram och ger mig en stor kram, en puss på kinden och ett "Vi ses!"


Nu vet jag hur Nicklas Wahlgren kände sig när han stod och grät efter att ha fått högpoängare av Let's Dance-juryn för sin jive!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0