Ewis blogg

Läste nyss en väns blogg om att må dåligt men ändå ha en glad fasad utåt. Kände igen mig i detta och många tankar väcktes.

Varför gör vi så?

Varför låtsas vi vara glada trots att det ibland är nattsvart i vårt inre?

Det finns nog många anledningar.

Kanske är det Jante-lagen: "Du ska inte tro att du mår sämst...det finns alltid nån som har det värre!"

Eller så är vi rädda för att skrämma bort de människor som vi har omkring oss: "Ingen kommer att vilja umgås med mig om jag är en sur, deppig och tråkig figur."

För mig är det så att jag ofta tvingar mig själv att vara glad för att det faktiskt gör mig lite gladare. Jag lurar hjärnan med affirmationer: "Jag är glad och lycklig!" säger jag till mig själv och då svarar min hjärna med: "Aha, hon är glad och lycklig då måste det skickas ut hormoner som gör att hon blir det då."

Dessutom upplever jag att om jag tvingar mig själv att le och skratta och prata glatt med andra i min omgivning så "speglas" detta.  Prova själv att t ex vid nästa affärsbesök  le mot kassörskan, säga några vänliga eller skämtsamma ord. Bli inte förvånad om den annars så sura tanten skiner upp, ler tillbaka och hejar glatt nästa gång du kommer in och handlar. Att få denna emotionella feed-back sätter fart på må-bra-hormonerna.

Men, säger någon nu, när jag ligger ensam hemma i sängen varje natt och känner mig oälskad och misslyckad då finns det ju ingen som ler mot mig och gör mig glad! Då är det dags att hjälpa hjärnan igen. Tänk på, eller ännu hellre, skriv ner en lista över saker som gjort dig glad under dagen. Alla små som stora glädjepiller du fått. Det handlar om att fokusera på det positiva! Skriv gärna upp de bra saker du åstadkommit under dagen också: att du gjort ett gympass, det där vackra fotot du tog, att du gav en uppskattad komplimang till någon....

Att sedan somna med huvudet fullt av alla dessa positiva tankar om sitt liv och sig själv är den bästa huvudkudden!

Läs gärna Mia Törnbloms böcker om självkänsla för fler tips om hur man kan tänka sig till självkänsla och lycka.

Kay Pollak har skrivit en bok med provocerande titel och innehåll: "Att välja glädje". En del människor retar sig på hans budskap och tycker att det är vidrigt att påstå att man skulle kunna välja bort olycka. T ex om man blir obotligt sjuk, djupt deprimerad eller mister en nära anhörig. Men jag vill hålla med Pollak ändå. Det kan vi! Lyssna på brandmannen Lasse Gustavsson eller Mikael Andersson som föddes utan armar och ben. Mer positiva och levnadsglada människor finns nog inte! Men självklart har de inte alltid varit det. De har fått jobba på att hitta sin glädje och de har fått be om och tagit emot hjälp för att klara det och dessutom haft turen att ha andra positiva människor omkring sig.

Till alla människor som läser detta och mår riktigt dåligt måste jag lägga till:

Jag förirringar absolut inte era känslor och jag är inte ens säker på att jag känt som ni men jag är säker på en sak:

"Ingen natt är så lång, att den inte följs av en gryning."

                                                                 Italienskt ordspråk